Österbotten är en kulturell kraftkälla, vars särpräglade kulturliv står sig också i internationell jämförelse. Invånarna är stolta över landskapets kulturella mångfald, och det både syns och hörs att man gärna gör saker tillsammans.
Kulturprogram Österbotten utgår från tre kärnvärderingar, som styr val och beslutsfattande: öppenhet, mod och förtroende. Kulturprogrammet stöder sig förutom på dessa bestående kärnvärderingar även på landskapets styrkor.
Öppenhet
Aktörerna på kulturfältet i Österbotten bildar tillsammans en öppen gemenskap, som varmt välkomnar alla kulturaktörer. Den kulturella mångfalden för med sig nytt kunnande och kreativa grepp på kulturverksamheten.
Mod
Aktörerna på kulturfältet i Österbotten har mod att pröva på nya saker som känns viktiga för dem. De vågar agera nyfiket och är villiga att ta kreativa risker, men det är tillåtet också att göra misstag och misslyckas.
Förtroende
Det råder en atmosfär av ömsesidigt förtroende på kulturfältet i Österbotten, vilket gör det möjligt för kulturaktörer att samarbeta. Kulturaktörerna har en positiv inställning till varandra och uppmuntrar varandra.
Kulturlivet i Österbotten är internationellt, vilket främjar konstnärlig förnyelse och stimulerar tillkomsten av nya samarbetsformer. Kulturaktörerna deltar aktivt i nationella och internationella nätverk. Landskapets geografiska läge erbjuder goda möjligheter till kontinuerligt kulturutbyte och samarbete särskilt i Kvarkenområdet. Tvåspråkigheten har stor betydelse för hur den lokala kulturidentiteten utformas. Mångspråkigheten får en allt starkare ställning.
Föreningsverksamheten har långa anor i Österbotten. Verksamheten är livlig och mångsidig, vilket skapar en grund för ett starkt socialt kapital. Infallsvinklarna till kulturarvet är många i detta Finlands museirikaste landskap. Bland annat kulturarvsfostran fyller en viktig funktion. Kvarkens världsarvsområde utgör en alldeles särskild del av det kulturella kapitalet på lokal nivå och erbjuder en källa till inspiration.
Kulturprogram Österbotten innefattar tre kulturpolitiska prioriteringar: 1) tillgänglighet till kultur, 2) stöd för barn- och ungdomskultur samt 3) stimulans av en kreativ atmosfär.
Alla har rätt till kultur, vilket ger invånarna livskvalitet i vardagen. Det ska vara möjligt att ta del av professionellt producerad kultur på rimligt avstånd från hemmet. Tillgängligheten till kultur förbättras till exempel genom digital förmedling, vilket samtidigt öppnar upp utbudet för nya publikgrupper. Tillgängligheten främjas även genom att kulturverksamhet förs ut till sådana grupper som inte själva förmår begära eller kräva det. Kulturarbete kan inbegripa möjlighet att erbjuda subventionerade tjänster, om det anses främja tillgängligheten. Kulturen har en betydande roll i den utveckling som eftersträvas för landskapet.
I Österbotten görs redan nu betydande satsningar på kulturutbudet för barn och ungdomar, men med tanke på den regionala jämlikheten är det viktigt att alla kommuner involveras. Barn och ungdomar bör oavsett socioekonomisk bakgrund kunna ta del av offentligt kulturutbud till exempel i skolan och på biblioteket. Att skapa konst och kultur är en källa till glädje för barn och ungdomar samtidigt som det stärker känslan av grupptillhörighet. Så som framtida kulturproducenter och -konsumenter deltar barn och ungdomar aktivt också i planering och genomförande av kulturevenemang och kulturprojekt.
Ambitionen är att garantera aktörerna på kulturfältet i Österbotten goda verksamhetsförutsättningar. Grunden för en kreativ atmosfär läggs redan inom konstfostran och grundläggande konstundervisning för barn och unga och byggs sedan på genom yrkesstudier inom konstfacket och genom konststudier inom fria bildningen. En kreativ atmosfär, lämpliga arbetslokaler, erbjudande av arbetstillfällen och utveckling av kunnandet är förutsättningar för att konst- och kulturbranschen ska kännas lockande. Det behövs förmedlande aktörer, producenter, gemensamma mötesplattformar och konstnärsresidens för att främja arbetsmöjligheterna. Helt eller delvis tomma verksamhetslokaler kunde användas på nya sätt, men det förutsätter värdediskussion och innovativt tänkande kring lokalanvändningen.
Inställningen till tvärkonstnärlighet och tvärvetenskaplighet samt till branschöverskridande samarbete på olika plattformar är positiv i Österbotten. Kulturen får nya funktioner också utanför de nuvarande kulturinstitutionerna. Kulturen fungerar som förmedlare mellan förvaltningsgrenarna i kommunens organisation. Den utgör en del av bildningen, grundtryggheten, byggandet, livskraften och en hållbar utveckling. Kulturen gör det möjligt att frikoppla diskussionen från vedertagna verksamhetssätt, skapa fungerade processmodeller, gestalta gemensamma mål och skapa innovationer. Detta betonas i kommunernas välfärds- och hälsofrämjande arbete och inom det nya välfärdsområdets social- och hälsovårdsverksamhet samt i kontaktytorna mellan dessa.
I Österbotten ser man gärna att aktörer, initiativ och projekt förs samman. Vid sidan av den organiserade verksamhet som bedrivs av aktörer inom tredje sektorn verkar även fjärde sektorn med självstyrande, fri medborgarverksamhet allt aktivare. En öppen och jämlik dialog mellan kulturfältet och kommunerna samt tredje och fjärde sektorn ger de bästa förutsättningarna för nya samarbetsmönster med ny synergi. Professionell kulturverksamhet och kultur som produceras av hobbyentusiaster bör inte ses som varandras motpoler utan som komplement till varandra. Grunden för samarbete byggs upp genom att man delar med sig av kunnande och resurser.
Finansieringsformer som inbegriper såväl offentlig som privat finansiering eftersöks aktivt för kulturverksamhet. Offentlig finansiering har allt oftare en roll som startkapital eller fröpenning, som möjliggör annan finansiering och andra resurser samt samarbete. I synnerhet för evenemang och innovativa projekt behövs en flexibel ”resursbank”, där finansiärerna kan bidra med egna satsningar. Kommunernas offentliga stöd kan realiseras även i form av partnerskapsavtal och annat samarbete.
Sektoröverskridande samarbete öppnar upp nya möjligheter, för fram djärva initiativ och förbättrar tillgängligheten till kulturutbudet. Kulturen har ett starkt egenvärde, men den har starkt fotfäste också vid främjande av välfärd, näringsliv och turism.
I Österbotten erkänns kulturens stora betydelse för invånarnas hälsa och välfärd. Ett framgångsrikt samarbete mellan representanter för kulturfältet samt social- och hälsovården förutsätter dock framdeles systematisk utveckling av gemensamma tillvägagångssätt. Därför byggs bestående strukturer och verksamhetsmodeller upp i kontaktytan mellan Österbottens nya välfärdsområde och det förebyggande välfärds- och hälsofrämjandet i kommunerna.
En kreativ ekonomi främjas genom satsningar på kulturföretagande och genom turistisk produktifiering av kultur. En bred användning av kreativt kunnande återspeglar sig positivt på sysselsättningen inom de kreativa branscherna. Utveckling av ny affärsverksamhet förutsätter dock att framtida trender och möjligheter kan identifieras. Till exempel stöttas tillväxt av hållbar kulturturism. Tjänster och produkter som tagits fram i samarbete mellan affärslivet och kulturbranschen ökar landskapets attraktions- och konkurrenskraft.
Långsiktiga satsningar ger de bästa förutsättningarna för att sektoröverskridande samarbete ska ge bestående resultat. Med tanke på möjligheterna att långsiktigt utveckla sektoröverskridande tjänster och styrprocesser i Österbotten är det tillika mycket viktigt att samarbetsresultatet mäts på ett enhetligt sätt och synliggörs i kommunerna.
Samordning av kommunikation och marknadsföring mellan kulturaktörer kräver systematisk planering. Dessutom behövs nya gemensamma marknadsföringskanaler som förbättrar tillgången till information om kulturutbudet. Kulturens synlighet ökas såväl i media som i den offentliga gatubilden. Utöver själva kulturutbudet lyfts kulturens betydande samhälleliga roll fram.
Digital kulturförmedling minskar inte behovet av traditionell verksamhet. Det blir dock allt vanligare med hybridlösningar av olika slag, eftersom publiken allt noggrannare väljer vilka evenemang den bevistar på plats. Vid sidan av stora evenemang uppstår alltfler pop up-evenemang, också helt digitala sådana. Här krävs tillräcklig kunskap om hur nya digitala verktyg fungerar och kan användas.
Grundlagen garanterar individens rätt till sitt eget språk och sin egen kultur. Kulturlagstiftningen har förnyats på senaste år. Lagen om kommunernas kulturverksamhet (166/2019) breddar kulturens roll i den kommunala verksamheten. Den nya museilagen (314/2019) ger museer med regionalt ansvar större förpliktelser i fråga om kulturarv. Enligt den reviderade lagen om allmänna bibliotek (1492/2016) ska biblioteken främja demokrati, jämlikhet och yttrandefrihet. Kulturprogrammet beaktar även statsrådets principbeslut om främjande av välfärd, hälsa och säkerhet (17.6.2020), där man söker lösningar på bland annat ojämlikheten. Därtill beaktas undervisnings- och kulturministeriets publikation Konst, kultur och ett mångfaldigt Finland (2021:2), det vill säga slutrapporten från arbetsgruppen för kulturpolitik, invandrare och främjande av kulturell mångfald.
Verksamhetsmiljön för kulturprogrammet påverkas av ett flertal förändrings- och osäkerhetsfaktorer. Särskilt de offentliga resursernas knapphet samt digitaliseringen kommer under de närmaste åren att påverka verksamheten på kulturfältet. Andra betydande förändringskrafter är bland annat de allt starkare inslagen av lokal prägel och social gemenskap samt den kulturella mångfalden.
Kungsgårdsvägen 46 A, 65380 VASA, FINLAND
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
+358 50 347 0522